Har ni också fastnat framför Netflix, inte bara för den vassa dialogen mellan Jane Fonda och Lily Tomlin, utan för att ni inte kan sluta stirra på inredningen? Jag pratar förstås om strandhuset i Grace & Frankie. Specifikt: det blå köket.
För mig är det här köket mer än bara en filmkuliss. Det är en målbild för min egen resa här i skärgården. Det är en fin mix av amerikansk östkustelegans och en hemtrevlig värme som jag gärna återkommer till.
Varför just detta kök?
Det som gör Graces strandhuskök så speciellt är den dämpade, blågrå nyansen på skåpsluckorna. Den är precis lagom sval för att möta ljuset från havet, men tillräckligt mjuk för att inte kännas steril. Tillsammans med de massiva bänkskivorna i ljust trä och de öppna ytorna skapas en känsla av att här får man både leva, spilla vin och ha djupa samtal till sent in på natten.
Min tolkning – Från Malibu till Åland:
När jag tittar på de stora fönstren i Graces kök kan jag inte låta bli att dra paralleller till min egen utsikt över åkrarna. Även om jag bor i ett äldre hus med en enklare karaktär, är det just den där luftigheten jag vill åt.
Att välja en blå färgskala i ett kök kan kännas vågat, men i rätt ljus kan det bli ombonat. En blå färg som har en grå ton som t.ex. åskblått eller duvblått är mer dämpad och upplevs mer naturlig och grundad än en turkos färgton. Som en accent kan det vara precis en blå färg som behövs för att mjuka upp en miljö som annars går mest i neutrala färger.
I min version av ”Coastal Gothic” ser jag det blå köket möta mörkare detaljer, kanske ett gammalt trägolv som fått leva lite eller antika föremål som visas upp i vitrinskåp eller på öppna hyllor– en lite råare variant av Nancy Meyers polerade värld.
Detaljerna som gör stilen:
Vad är det då som skapar den där filmiska känslan?
- Den stora köksön: Samlingspunkten där allt händer.
- Belysningen: Pendellamporna som ger karaktär utan att ta över.
- Ordnat kaos: Skålarna med färsk frukt, de öppna hyllorna med vackert porslin och känslan av att köket faktiskt används.
Den dagen det blir dags att göra om köket, är det Graces kök jag har på näthinnan. Det handlar inte om att kopiera rakt av, utan om att fånga den där specifika känslan av ett hem som är både stolt och välkomnande på samma gång.
Vad tycker ni om köket i serien? Är det för amerikanskt, eller känner ni också suget efter den där perfekta blå nyansen?
