Etikett: alltid vid rodret
-

Amalias strandparty – en sommartradition i vår socken
Kära ni, Sommarvärmen har lagt sig över Föglö. Med värmen vaknar också skärgårdens alla traditioner till liv. Senaste helgen besökte vi Amalias Strandparty. Det här är vår allra första sommar som bofasta i socknen, så strandpartyt blev en helt ny upplevelse för oss. Själva platsen är vi däremot inte helt främmande för. Att rulla ner…
-

Sommarens långsamma lördagar – Från solvarma plättar till iskall drivis
Sommarens lördagar börjar alltid likadant. Jag smyger upp barfota innan huset har vaknat och brygger en kanna kaffe. Den första koppen dricker jag i tystnad på trappan medan daggen fortfarande ligger kvar i gräset. Det är utan tvekan dagens bästa stund. Plättlunch och strandäventyr När barnen väl vaknar växlar dagen däremot tempo. Lördagar betyder en…
-

Raderna som dröjde sig kvar: ”Har ni flyttat tillbaka eller är ni bara på besök?”
De första dagarna i juni bjöd på solsken och eftermiddagar på stranden. Sedan följde dagar av ömsom regn, ömsom sol. Grönskan överraskar mig varje år. Från det att man ser de första skira knopparna till att allt står i full blom går det så fort. Juni är på många sätt en övergångsmånad. Det är en…
-

Raderna som dröjde sig kvar: Rapport från 2046
Jag vaknar i ett hus där varje hörn numera bär på en historia. Morgonljuset flödar in i köket och landar på den stora köksön, den som en gång var hjärtat i mina renoveringsplaner och som nu är hjärtat i mitt hem. Jag börjar dagen som jag alltid har gjort, med att brygga en kanna kaffe.…
-

Den ultimata plockbrickan – En ny tradition vid vattenlinjen
När flyttlasset äntligen landade här i huset och vi började packa upp vårt liv ur lådorna, var rensningen obeveklig. Vi har gjort oss av med mängder av saker som aldrig riktigt hittat sin plats eller som bara samlat damm genom åren. Men mitt i röran av porslin och gamla minnen dök det upp något jag…
-

Vid tröskeln till maj – Mellan eldarna och havet
Ikväll brinner eldarna längs kusterna. Här ute på ön är luften fortfarande hög och kall. Det finns dock en doft av rök och fuktig jord i luften. Den lovar att vintern äntligen har börjat släppa sitt grepp. Jag sitter vid köksbordet i det här väderbitna huset. Det är platsen jag kallar mitt hem. Vägen till…
